Ett ögonblick i sänder...

Ligger här i min säng & funderar på vad det är för rättvisa i världen. Antagligen ingen alls, men vissa människor får då utstå alla världens prövningar & jävligheter, medan andra bara glider genom livet i någon slags gräddfil.
Att fundera på meningen med livet det har jag givit upp för länge sedan. Jag skulle bli högst överraskad om inte säga förskräckt om någon skulle påstå sig ha kommit på svaret till den frågan.
För någon dag sedan, pratade vi på jobbet om hur det kommer sig att människan över lag mår sämre & sämre. Människor är mer & mer stressade. Mycket tror jag beror på att folk har så höga förväntningar på sina liv & på att uppnå någon slag självtillfredsställelse, istället för att leva i nuet, ta vara på & bejaka varje ögonblick.
Jag har ett härligt liv med lagom mycket jävlighet, vilket jag ser som ett privilegium. Varje människa går igenom sin beskärda del av elände, men hur jag än grubblar blir jag inte klokare på varför vissa ska prövas så hårt. Vem har satt reglerna för lagen om all jävlighet? ❤